Sommaren tar fram människans sämsta sida.
Allt ska vara klämkäckt och glatt och människor blir rent ut sagt dumma i huvudet på så många nivåer.
Musiksmaken försämras hos alla och det spelas pajaslåtar var man är.
Jag undrade för ett tag sen, varför ingen har berättat för mig tidigare att Kate Bush har gjort en skiva som heter Hounds of Love som är helt fantastiskt.
Men sen kom jag på att dom har haft fullt upp med att lyssna på någon B-kändis som berättar att det är sol på sommaren. Och att solen är varm.För det kan man inte räkna ut själv.
Sommaren innebär också en lång lista på saker man bara "måste" göra sommartid:
Grilla
Sola på balkongen
Bada utomhus
Sitta på uteservering
Träffa alla vänner man inte ser annars
Och så vidare.
Jag saknar balkong och kan inte vistas ute på andra ställen än de offentliga ställena.
Jag blir dessutom mer och lättare irriterad i offentliga rummet sommartid.
Då jag är ledig vill jag vara med mina närmaste eller ensamhet, inte trängas med folk och köa ta mig fan överallt.
Det kan tyckas märkligt att jag väljer att åka till London om en vecka.
Men jag tänker att det är som det sägs i Breakfast on Pluto. Huvudkaraktärens mamma åker till London och "slukas av den stora staden". Som att försvinna i ett svart hål av människor.
Det låter skönt.
Långt bort från det mesta.
Bara för en stund.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar