Dagar och månader har gått sen jag skrev sist.
Panikångest, besvikelser och nederlag.
Glädje, hoppfullhet och positivitet.
Alla känslor har kommit på en och samma gång.
Kontrollerat och okontrollerat.
När snön nu kommit på allvar tillåter jag mig själv att bli en introvert eremit.
Jag och netflix umgås flitig och jag flyr in i berättelse efter berättelse.
Eller så flyr jag till en pod, hockeymatch eller i en sandmanserie.
Jag har inget behov av att umgås med andra. Jag vill bara vara i min bubbla och vänta tills vintern är över.
Men jag vet att det är en allt för lång väntan.
